Stort tack för alla fina hälsningar på Instagram, Facebook och mejl. Jag är uppriktigt rörd över all kärlek och omtanke som ni har berikat mig med. Någon skrev att det är viktigt att även tillåta sig att känna glädje över dem som finns kvar mitt i sorgen, för självklart vill inte de som lämnat oss att vi bara ska vara ledsna och sörja.
Gårdagen blev inte som någon i familjen trott eller hoppats. Det var nämligen dessutom min mammas födelsedag och för henne startade dagen på ett sätt som ingen kan önska sig. Det var ju hon som tog nyckeln och gick till min gudmor för att kolla varför hon inte svarade i telefonen. Carin som alltid svarade om hon inte var ute på någon av sina dagliga promenader runt Lidnäs förstås…
Även om födelsedagsfirandet inte blev som vi planerat fann vi stöd och styrka i att bara vara tillsammans. Gråt varvades med skratt, minnen med anekdoter och framförallt tror jag att vi alla kände in och värdesatte den starka kärlek som präglat och präglar vår familj i med- och motgång.
Älskade mor fick ett par pälsboots i rosa och guld från Love Forever av mig, Tim och Råttan. Inez hade nog gärna behållit dem själv med tanke på vilka avundsjuka blickar hon slängde på mormor..
Broder Fredrik var kanske inte så avundsjuk på pälsbootsen men däremot gjorde han vad han kunde för att få vara med och lösa barnens knep och knåp tillsammans med födelsedagsbarnet.
Födelsedagsbarnet i sin tur hade fortfarande inte givit upp tankarna på en konsertpianist i familjen och gjorde vad hon kunde för att inspirera Elwin, vilket gick sådär. Mig gav hon upp om för många herrans år sedan och även om Tim har talang för både sång och spel är det helst på ishockeyplanen han lirar.
Grattis Världens Bästa Mamma, du fick inte riktigt den födelsedag du hade önskat men tillsammans gjorde vi det bästa av situationen och vi fick ju i alla fall vara tillsammans. Det var bara en som saknades.
Kram Å
0 kommentarer