Kalla oss inte gnidna och gnälliga
Nyligen postade min bästa vän Mia, som tillsammans med sin Magnus driver Care4Dogs (som specialiserar sig på hundar med beteendeproblematik och driver hunddagis) i Kalmar, ett viktigt inlägg som belyser många småföretagares vardag just nu.
Själv blir jag oerhört provocerad när inskränkta människor kallar oss småföretagare gnidna och gnälliga, särskilt med tanke på att de flesta utav oss sliter häcken av sig och att så många som fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. Nej, hylla istället dem som vågar och sannolikt ligger sömnlösa om nätterna inför den kommande elräkningen… //Å
Att bygga upp ett (litet) företag från grunden utan någon bakomliggande ekonomisk förutsättning innebär som de flesta förstår ett otroligt slit med ungefär dubbelt så många arbetstimmar per vecka än de normala 40.
Lägg därtill sömnlösa nätter med ständigt pågående funderingar över lönsamhet, där den lilla budgeten man förhoppningsvis har skrapat ihop måste investeras i noga utvalda projekt för att man inte ska riskera att bara stå och trampa vatten. Budgeten innebär INTE att man själv prioriterar att ta ut ”lön” och den innebär definitivt inte en trygghetskänsla inför framtiden.
Så varför kan man då inte bara ta ett ”vanligt” jobb och sluta gnälla?
Då vill jag svara att de flesta småföretagare inte gnäller. Man är ofta väl medveten om vad det kostar i tid, pengar och framförallt social uppoffring för att få leva och utveckla just sin dröm. Bakom ett ”vanligt jobb” står dessutom oftast en av dem som faktiskt vågade ta chansen/risken.
Utan entreprenörer, villiga att våga satsa, så stannar landet till slut. Det säger ju sig själv… Skattebidragen från dessa företag är en viktig del i att inte bara kunna bidra till dem som verkligen verkligen behöver, dvs de som kanske inte ens har lyxen att kunna drömma om framtiden, utan även skapa arbetstillfällen.
Care4Dogs är ett litet fåmansbolag. Bara jag och Magnus vet vad det har kostat oss i allt ovanstående. Men vi vet också att det här är vad vi vill. Det här är vårt liv och vår vision. Marginalerna är dock knappa och vi är inte ensamma om den ekonomiska situation vi befinner oss i just nu.
Vi har te x varit väldigt stolta över att äntligen ha kunnat anställa personal. Men ångesten över att behöva överväga det motsatta känns otroligt påfrestande.
Elräkningen för december landade på en för oss ofattbart hög summa. Trots att vi håller hunddagiset på exakt den lägsta grad som Länsstyrelsen kräver. En summa som i vårt fall kommer bli droppen som får bägaren att rinna över om det fortsätter.
Att regeringens förslag om energistöd till företag dessutom stoppades av EU kommissionen gör att framtiden ser dyster ut. Och ja, dessa små marginaler är vi många företagare som lever på.
Vad vill jag då säga med denna långa text? Förutom att jag behövde skriva av mig lite. Det är ju liksom inget nytt under solen, och alla kämpar vi just nu på olika sätt.
Jo… det jag egentligen och allra helst vill säga är ett, eller många, riktigt FULA ord i rad. Men det kändes aggressivt och aningens onyanserat att posta. Men det är precis så jag känner. Ilska och sorg över alla som kämpar och har kämpat under många år för att hålla sig själva och landet flytande men som nu tvingas stänga butiken för gott. En butik där bl a de vinstdrivande elbolagen satte spelreglerna och vann.. Det blev schack matt godnatt. För många i samma situation som oss.
Ps. Artikeln i Fria Företagare nedan handlar inte om vårt bolag (tack och lov).
0 kommentarer