Först och främst vill jag hälsa från min fantastiska far att han fortfarande har dator trubbel men att vi sannolikt kan förvänta oss veckans cancerbrev under morgondagen. Därefter måste jag få dela med mig av en fruktansvärt otäck nära döden upplevelse, som jag hade förra veckan.
På väg till min underbara vän/frisör/häxa Malin på Gifv dig tid i Vislanda var jag nämligen med om något riktigt otäckt. Strax före Alvesta är det enkelfiligt med stålräcken i vägrenen. Sträckan är dessutom 70 km/h och eftersom jag har lite svårt att hålla hastigheten hade jag satt färdhållaren på just 70.
Plötsligt svänger en stor, vit skåpbil ut och påbörjar en omkörning av fem bilar i mötande körfält, ca 200 meter framför mig. Jag hinner tänka att jag måste se i syne, eller så är föraren blind.
Det visade sig att jag inte såg i syne och med svägisen på handsfree vrålade jag HELVETE, ställde mig på bromsen och girade så långt åt höger jag bara kunde, samtidigt som jag hängde mig på tutan.
Föraren i skåpbilen bromsade däremot inte och med max 1 cm marginal till stålräcket på höger sida, och skåpbilen på vänster sida, såg jag mitt liv passera förbi i en frontalkrock.
Jag kan lova dig att det inte bara jag som var lite skakig i benen efter den upplevelsen. Jag hade nämligen just lämnat av brorsdottern på fritids så svägisen hann tänka både det ena och det andra innan jag var talbar igen.
Tack och lov hade jag bälten på hundarna, om inte hade sannolikt båda flugit ut genom framrutan. Tack och lov gick allt bra och Råttan fick lite välbehövlig healing av Malin, som plåster på såren.
Tänk så snabbt livet kan förändras. Var försiktig i trafiken och rädda om varandra. Kram Å
Vi kan ta varandra i handen du och jag. I torsdag blev jag påkörd vid en korsning och snurrade ett halvt varv, bilen är skrot men jag är endast öm i kroppen och blåmärken. Jag har haft en ring från min mor som jag fick när hon tog sitt sista andetag för 19 år sen, jag satt med henne. Ringen gick i sönder den var av guld den liksom delade på sig. Jag sa till min man var det min mor som var min skyddsängel? Ögonblicken är där snabbare än vi tror. Tur inget hände dig och hoppas din far och mor piggar på sig med allt. Må väl/MH
Men OJ vilken mardrömsupplevelse. Det är dock gott att höra att det gick bra och att du hade en skyddsängel. Stort tack för omtanken. Kram Å