Alltså HERREGUD vilken panik jag hade när plötsligt min bil vägrade starta! En gång på hundra lyckades jag möjligen få igång den och om jag inte befann mig på en ö hade det såklart inte varit något större problem, att köra raka vägen hem till verkstaden. Men nu är det ju inte så eftersom enda sättet att få med sig bilen hem från Gotland är att ta färjan. Något som räddningspatrullen ryckte ut och gjorde natten till fredag…
Prisad vare Gud i höjden för att broder Fredrik och Fia kunde hämta min extranyckel hemma och komma över till öjn med så kort varsel. Och tack grannarna för att ni inte lynchade mig för att jag ett på natten tutade och gasade som en jubelidiot på parkeringen!
Jag säger som kärringen som sket i vasken “det löser sig” och utryckningen belönades med räkmackor och bubbel mitt i natten. Fortsättning följer… //Å
Grattis till mig
Då kan jag titulera mig 54 plus, vilket helt ärligt känns sisådär. Särskilt när jag studerade det orangea kuvertet och konstaterade att det bara är ca 13 år kvar till pensionen och att jag därmed inte längre ens är medelålders. Skrämmande! Men så länge jag är...
0 kommentarer