Kort inlägg. Jag är helt väck och det känns som om huvudet ska explodera vilken sekund som helst. Men det är tydligen helt normalt. Det är ju nämligen begravningsvecka och även om jag vet att det kommer bli en begravning väl värd min fantastiska far så är det tuffare än tufft.
Idag lyckades jag i alla fall ta första långpromenaden med Inga-Lill sedan Inez bortgång i torsdags. Det kändes galet märkligt och både jag och “Lillis” hoppades att “Råttan” skulle komma linkande med en bajskorv eller något annat smaskigt i mungipan.
Den som har det svårast av oss alla är såklart min ömma moder. Men ikväll bjuder jag på sällskap, mat och massor av kärlek. För att glömma det som väntar för en stund. Än en gång tack för all omtanke. Kram Å
Grattis till mig
Då kan jag titulera mig 54 plus, vilket helt ärligt känns sisådär. Särskilt när jag studerade det orangea kuvertet och konstaterade att det bara är ca 13 år kvar till pensionen och att jag därmed inte längre ens är medelålders. Skrämmande! Men så länge jag är...
Kramar till er!
Härligt å se att Inga-Lill tar hand om mamma ❤️
Ta hand om varandra Åza!
Tänker på er ofta ❤️
Tänker på er,skickar all kärlek & styrka ❤️❤️❤️ vet hur tufft det är.
Kramar ❤️❤️❤️❤️
Styrkekram till er alla❤️
Många kramar till er 💕💕
Styrkekramar till er alla idag ❤️❤️
All kärlek till er ❤️❤️
Vet hur ont det gör 💔
Skickar massor av kärlek och styrkekramar till er 💖💖
Vet vad du går igenom just nu, förlorade min pappa och stora förebild i augusti -21 och sedan min vovve och bästa vän som jag fick ha i 14 år♥️. Livet är tufft men man lär sig leva med saknaden♥️.
Styrkekramar till er❤️
❤️
Glöm inte att äta, vilken skräpmat som helst är bättre i det här läget än ingen alls. Sorg är en enorm energislukare <3