Tyvärr har jag inga särskilt upplyftande nyheter ikväll. Pappa mår tyvärr inte bättre och själv och kantarellerna lyste med sin frånvaro i skogen…
Redan i förmiddags ringde pappa första gången, för att tala om att han mådde så pass dåligt att han önskade bli inlagd igen. Jag ringde då onkologavdelning 40, men eftersom han blev utskriven igår fanns bara den långa vägen att gå via akuten. Dessutom hade de fullt.
Vi kom då överens om att en läkare skulle ringa upp pappa och försöka lugna honom. Pappa satt därför med telefonen i handen hela dagen, tills läkaren ringde upp honom sent i eftermiddags.
Man misstänker att hemsjukvården har missuppfattat den nya medicineringen, som prövades ut på avdelning 40. Så därför skulle nu hemsjukvården kontaktas och därefter skulle läkaren återkomma till både mig och min fantastiska far med besked.
Så nu sitter vi båda och väntar på samtalet från läkaren. Dock bara en utav oss med telefonen i handen. Själv tog jag en härlig skogspromenad med svampjakt, tillsammans med flickorna i eftermiddags. Någon svamp det hittade vi tyvärr inte (det var ett av mina sämre ställen bör tilläggas) men jag fick i alla fall andas lite mellan sjukhusbesöken. Fortsättning följer… Kram Å
Hoppas du kan ladda din batteri lite. Härligt att gå i skogen med hundarna. Tänker på dig o din familj ❤️
Stort tack snälla du ❤️🙏❤️
Hoppas hemsjukvården får ändrat din fantastiska fars medicinering så att han känner sig lugn och kan få ro att slappna av och både sova en stund och äta så att han får tillbaka sin krafter ❤️ Ni finns i mina tankar!
Så att du också får en stunds vila och avkoppling mellan varven finaste Åza ❤️
Ja det hoppas jag också. På båda.
Tack för omtanken ❤️
Tänker på er ♥️♥️♥️
Kramar
Tack fina!❤️
Önskar styrka till dig och helande till pappi. En stund i taget, det är bäst. Hoppas medicineringen börjar fungera. 💜🌼
Tack snälla du. Det hoppas vi och håller tummarna för. Kram