I början av pandemin, för snart två år sedan, konstaterades ju att min fantastiska far drabbats av bröstcancer. Efter operation, strålning och cellgifter firade han “friskförklaringen” med att beställa en splirrans ny EV6 elbil, från Kia för ca 700 000 riksdaler.

Efter månader av väntan levererades den två veckor för sent (första veckan i januari) och som en av de första att hämta ut sin EV6 var min pappa omåttligt stolt över sin elbil. Hemma var allt förberett med solceller på taket och laddningsstation. Men säg den lycka som varar…Efter bara 1,5 dygn och 5 mil på vägarna slutade elbilen fungera och trots att hela familjen engagerade sig var den omöjlig att starta igen, varpå bärgningsbilen fick rycka ut och skjutsa både pappa och hans EV6 till Kia i Växjö.Tack vare sin försäkring fick pappa låna en annan elbil i fem dagar, vilket skulle visa sig vara en piss i Mississippi…

Efter att Kia konstaterat att det var något relä som behövde bytas fick han i alla fall låna en sjukt tråkig Kia Ceed bensinbil, i väntan på reparation. Men eftersom min fantastiska far är utrustad med ett särdeles gott humör och en stor portion tacksamhet var han glad och nöjd med bytet eftersom det ändå bara skulle vara tillfälligt.

Nu blev det tyvärr allt annat än tillfälligt eftersom det visade sig att reservdelen inte fanns i lager eftersom det är en helt ny bilmodell från Kia. Beskedet var då att han tidigast kunde räkna med att få tillbaka sin Kia EV6 vecka 8. D v s efter åtta veckor på verkstad och bara fem mil körda!Som om det inte var tillräckligt bedrövligt fick pappa i samma veva besked om att cancern hade spridit sig och att metastaser finns på levern, i ryggen och i bäckenet. Man kan väl lugnt säga att det blev ridå ner i och med detta.

Efter flera samtal med Kia i Stockholm och i Växjö lyckades jag i alla fall lösa en annan elbil till pappa, så att han åtminstone kunde använda sina solceller. Dock var det en fruktansvärt tråkig liten låda, vid namn Kia Soul, som bara rullade max 16 mil på en laddning. Vilket svägisen och jag dyrt fick erfara förra helgen på väg hem från träningshelgen på Öland. Men det är en annan historia..

Varje vecka stämde jag av med Kia hur status var och när vi väl var framme i vecka 8 var beskedet att det tyvärr visat sig att det inte var relät som var problemet utan sannolikt ett betydligt större problem än så. Innebärande att hela motorn skulle behöva bytas och eftersom det inte finns några Kia EV6 motorer på lager skulle bytet ske TIDIGAST vecka 16.Jag tyckte så fruktansvärt synd om pappa. En av få ljuspunkter han haft den senaste tiden var att få tillbaka sin fina EV6. Kias sk. “flaggskepp”, just utsedd till “Årets bil”. Tillåt mig småle..

Att se min far så besviken, samtidigt som han slåss mot cancern, gjorde mig rosenrasande, varpå jag kontaktade Kia både i Stockholm och Växjö igen med ett ultimatum. Antingen fixa bilen inom två veckor eller köpa tillbaka den! Det tog skruv.Så tidigare i veckan, 11 veckor efter att pappas EV6 stannade efter bara fem mil, levererades en “donator bil” till Växjö ifrån Stockholm och efter ett komplicerat “hjärtbyte” (hela batteriet är utbytt) kunde pappa äntligen hämta ut sin nya elbil IGEN.Nu håller vi verkligen tummarna för att Kia EV6 lever upp till utnämningen “Årets bil”, i min värld har den en hel del att bevisa, även om den är läcker att se på… //Å

Ps. Tilläggas bör att när jag väl hamnade hos rätt person i Växjö, med både stort hjärta, hjärna och handlingskraft, löste sig allt på bästa sätt. Slutet gott, allting gott (så länge Kian rullar och pappa är glad).