Efter julspel samt kyrkkorv med glögg och Cuba Libre fanns det plats för en liten siesta i julaftonsprogrammet, innan vi alla skulle återsamlas hos broder F och svägisen tillsammans med Tareq Taylor, Kalle och hans vänner.I alla år (utom ett, vilket visade sig vara ett stort misstag) har jag firat julafton hemma hos Päronen. Men i år gjorde yttre omständigheter att det passade sig bättre att vara hos Fredrik och Sofia. Jag får väl erkänna att både jag och sonen var lite skeptiska till att bryta den traditionen. Men direkt när jag steg innanför dörren, i farmors gamla och totalrenoverade hus bara 300 m “hemifrån”, kändes det helrätt och lite som hämtat ur en Karl Larsson målning faktiskt.Fia (och Fredrik) hade pyntat och gjort det så otroligt mysigt och glöggen smakade utmärkt. Det var bara sonen som saknades oss en lien stund eftersom han gjorde en liten avstickare till sin pappa efter kyrkan. Men efter Kalle anslöt även Tim och ordningen var därmed återställd.Likt många jular tidigare hade vi lovat varandra att inte överdriva det där med julklappar och likt många jular tidigare var det ingen som höll det löftet… Faktum är att det bara blir fler och fler för varje år som går. Om du undrar varför Elisabeth räcker upp handen på julgransbilden är det inte för att hon ville be om ordet. Hon skar sig nämligen ganska illa när hon hjälpte till i köket. Men inget kalas utan kras och lite blodvite får man kanske räkna med när huset är fullt av skåningar och smålänningar. Just den kombinationen visade sig för övrigt väldigt lyckosam när det kom till julens delikatesser. Julbordet blev nämligen en härligt salig blandning av det bästa från båda landskapen!I min hungriga iver glömde jag dock bort att fota det varma, men det bjöds såklart på köttbullar, prinskorv, Jansson, potatisgratäng, pajer och brunkål, vilket jag förstått är ett särskilt inslag på det skånska julbordet.Till dessert bjöds på magiska mandelmusslor och massor av härligt hemlagat godis.

När alla var mätta och belåtna var det dags för julklappsutdelning och det var faktiskt andra julaftonen någonsin som Tomten inte kom på besök. Anledningen var att han även i år är corona permitterad, vilket såklart är förnuftigt och rätt.Alla fick julklappar och så även flickorna. Inga-Lill var dock något skeptisk till julstrumporna från brorsbarnen, trots de praktiska halkskydden a´la sockiplast!Julaftonskvällen, hos Fredrik och Fia, avrundades som sig bör med att min fantastiska far läste Julevangeliet. Och när vi sagt adjö och traskat hem till Päronen igen mötte vi juldagen tillsammans med Sissel Kyrkjebøs ljuva stämma på tv, innan vi somnade sött och skippade julottan. En fin fortsättning på julen önskar jag dig! Kram Å