Alltså vilka dagar jag har haft i ett Stockholm som fullständigt badat i solsken.
Jag har nog bara haft ett bekymmer egentligen och det är att få tiden att räcka till. Det är så många jag vill hinna träffa när jag är här men det är en omöjlighet.
En av alla härliga vänner jag berikats med är Anna som jag kikade förbi när jag lämnat My. Underbara, älskvärda Anna som bjöd på fika i trädgården och visade runt mig i sitt vackra hem.
Senare på kvällen var jag inbjuden till AW med Noppes på Tak där jag sprang på många bekanta ansikten.
Allt är bara så märkligt. Numera börjar man inte med att säga hej, den stående frasen är istället “vi kramas väl inte, eller” och så försöker man hålla så god distans som möjligt.
Lite extra kul var att springa på Hanna som bloggar hos oss på maqt.se. Hennes blogg hittar du här.
Kvällen avrundades av en delikat middag på Strandvägen 1 tillsammans med Cia, Maria och Peter.
Nu ska jag strax packa Gulan och bege mig mot nya mål. Hej hopp! //Å
Grattis till mig
Då kan jag titulera mig 54 plus, vilket helt ärligt känns sisådär. Särskilt när jag studerade det orangea kuvertet och konstaterade att det bara är ca 13 år kvar till pensionen och att jag därmed inte längre ens är medelålders. Skrämmande! Men så länge jag är...
Vilken rolig pappa du har, jag skrattade gott när han visade sin peruk samling
Härliga bilder, Stockholm är underbart på sommaren! Hur tänker du kring corona och social distansering mm? Jag minns att du var mycket mer restriktiv pga riskgrupper i din familj i våras men nu med fester mm är det inte samma sak. Jag ser liknande utveckling här i USA, har du antikroppar så du känner dig lite mer säker för egen del eller man orkar bara inte hålla på karantän osv i längden? Vi är fortfarande jätteförsiktiga men jag ska (nog) snart boka tid hos frissan jag känner också att man ibland måste göra lite avkall på sina egna “regler”. Men allt är ju en risk, i synnerhet fester med mycket folk, kramar, besök i andras hem osv. Men jag vet att du är smart och tänker väl igenom saker så vore intressant att höra hur du resonerar. Tack för bra blogg!
Jag har funderat mycket om det här med Corona och hur jag ska agera. Eftersom Tobias och jag inte längre är tillsammans är det “bara” mina föräldrar jag behöver ta extra hänsyn till i familjen, och då särskilt pappa såklart eftersom han genomgår sin cellgiftsbehandling just nu med nedsatt immunförsvar som följd. Har pratat massor med mamma och pappa om detta och kom slutligen fram till att jag kommer gå under denna sommaren om jag skulle fortsätta stirra på mina fyra väggar och bara umgås med familjen. Dessutom hade även Tim blivit galen om han inte fått träffa sina kompisar (han fick inte det fr mitten mars till slutet av maj) och jag ville såklart inte distansera mig från honom. MEN jag vågar påstå att vi är förnuftiga. Går ingenstans utan handsprit, håller distans, träffas helst utomhus etc. Men det är en svår balansgång. Tack för fina ord. Kram Å
Ja, lite så börjar jag känna också…samtidigt har jag förlorat både gamla skolkamrater och kollegor som alla 4 var under 50 och vältränade utan underliggande sjukdom så visst är man orolig. Men just nu har vi börjat umgås lite utomhus med grannar som också varit mycket försiktiga förut och bara det lilla känns ju som värsta helnattsfesten nu efter nästan 5 månader hemma. Lite parfym och ett glas rosé så känner man att man lever igen haha. Ja, svåra tider är det. Tack för bra blogg. Förresten – när jag bodde i Stockholm för länge sen tog jag ofta t-banan från Ropsten hade en pojkvän som bodde i närheten 🙂
Beklagar sorgen och tackar för rara ord.🙏❤