Just nu kan jag nog inte må mycket bättre än jag gör. Trots att jag vaknade med betongkeps i ett pojkrum. Men inte vilket pojkrum som helst utan min gudsons pojkrum hemma hos min bästis Mia på Öland.Faktum är att jag inte tror det finns någon annan människa på jorden som får mig att må så bra som Mia och vi känner verkligen varandra utan och innan. Vi brukar säga att vi är som systrar fast bättre, eftersom det aldrig funnits någon avundsjuka eller bråk emellan oss.

Självklart är även våra söner OCH våra hundar bästa kompisar också..Egentligen är det helt galet hur vi följts åt i livet sedan den där dagen på Katedralskolan när vår klassföreståndare tvingade mig att visa runt den nya, söta tjejen på skolan.

Vi skrattade faktiskt gott åt den stunden igår när Mia påminde mig om att det enda jag visat henne var rökrutan och cafeterian, varpå jag kaxigt frågade om det var något mer hon behövde veta..

Det var starten på en 32 år lång vänskap som kantats av det mesta livet har att bjuda på i form av sorg och lycka.Vi delar mycket Mia och jag. Bl a gifte vi oss med varsin Hasse, skaffade varsin son (båda har såklart bara ett barn) med våra Hassar, skilde oss från desamma, skaffade varsin hund (båda tikar förstås).

Självklart har vi båda dessutom samma ovanliga blodgrupp (våra söner också) och det skiljer två månader mellan både mig, Mia, våra söner OCH hundarna! Listan på likheter kan göras lång, men även olikheter..Mia har bl a ett brinnande intresse för inredning (kolla hennes instagramkonto). Jag är också intresserad av inredning men långt ifrån lika duktig som Mia och dessutom har jag en helt annan stil.

Men trots att romantisk chabby chic eller vad den kallas inte alls är min stil ÄLSKAR jag Mias fantastiska hus och det finns ingen annan plats jag känner mig mer hemma på än hos henne. Så har det alltid varit och kommer sannolikt förbli.Igår hade vi en underbar kväll tillsammans och satt uppe på tok för länge (därav betongkepsen). Mias Magnus passade upp på oss med en magisk trerättersmeny som avslutades med chokladfyllda och chokladdoppade jordgubbar! Enda gången vi behövde resa oss från bordet var när vi behövde besöka damrummet. Overkligt lyxigt med andra ord.Nu är det strax dags för mig och Råttan att lätta från Skogsby och dra vidare till nästa härliga Ölandstok. En blondin jag tror du kommer känna igen. En fin helg med massor av sommar och kärlek önskar jag dig. //Å