Humöret går verkligen upp och ner just nu och från att jag tänker att allt kommer bli bra känner jag tröstlös förtvivlan. Då tar jag en tur med Gulan eller ringer pappa som lovar att allt kommer bli bra.
De är så goa mina Päron. I många år har vi haft som rutin att starta dagen med ett “hur är läget” samtal men aldrig har det varit så viktigt som nu.
Rutinen ser ut som så att jag ger mig ut i skogen på pw med Råttan och ringer pappa. Pappa svarar och ropar högt “ANN BRITT, DET ÄR ÅÅÅÅÅÅÅZAAAAAA”. Mamma kommer skyndande och högtalarfunktionen aktiveras.
Innan cancerbeskedet brukade pappa hålla ut ungefär två minuter i våra gruppsamtal innan han ursäktade sig och hade något viktigt att göra.
Nu är det ofta pappa som hänger kvar när vi har avlagt lägesrapporten och mamma som måste lägga in pressgurka eller något annat akut.
På tal om pressgurka lirkade jag av mamma min mormors gamla paradrecept idag så det kommer på en blogg nära dig inom kort. Nu väntar Råttan på prommis i kvällssolen. Trevlig kväll! //Å
JA TACK Det receptet vill min make, ha 🤣
Han gör en jättegod, men alltid kul med nått gammalt recept. (hur lät det?)
Dina päron är sköna 😉 och allt kommer/ska bli bra 💞
Kram M
Hahaha, återkommer med receptet inom kort!👍💕