Om Tobias inte råkat sno MIN eltandborste, vi varit överens om vilket datum vi firar 2 år som par och Råttan mått bra hade sannolikt firandet av vår 2-årshelg blivit 100 gånger bättre.

Men vår 2-årshelg har varit allt annat än munter och utan att fastna i hur ledsen jag är över att se hur dåligt Inez mår vill jag bara kort uppdatera er på att hon tyvärr inte mår bättre, men inte sämre heller. Summerar mer imorgon när jag vet om de nya tabletterna jag hämtat på djursjukhuset ikväll fungerar. Åter till vår 2-årsdag som JAG anser är idag eftersom det var den 29 oktober 2016 som vi kysstes första gången. MEN vi är inte helt eniga i att det är idag vår årsdag är.

T är nämligen mer inne på att dagen D inträffade tre veckor senare när han kom hem från Australien och hade funderat en massa och bestämt sig för att “satsa på oss fullt ut”. Bekymret med att välja den dagen är dock att jag bestämde mig för detsamma långt senare och därför tycker jag det är bättre att välja “första kyssen datumet”, för trots allt har i a f inte jag kysst någon annan än honom därefter.Hur ser du på det? Ska man räkna årsdagen från första gången man sågs, kysstes, bestämde sig för varandra et.c? Det vore väldigt intressant att göra en liten gallup på det…

Oavsett vad vi kommer fram till kunde förutsättningarna för en mysig 2-årsdag varit betydligt bättre. Som t.ex att vi inte befann oss nästan 50 mil ifrån varandra, att Tobias inte “råkat” få med sig min eltandborste till Stockholm igår och att oron för Råttan var obefogad.Men trots allt elände gjorde vi vårt bästa i helgen för att skapa en mysig stund tillsammans och lagade en supersnuskig måltid. Synd bara att vi båda, trots barnvakt och hunden inlagd på djursjukhus, somnade av utmattning i soffan efter att ha flyttat kontor hela dagen och oroats över Råttan..

 Nu kanske du undrar vad det var för supersnuskigt med inbakad potatis, whiskysås, kantareller och entrecote och det ska jag strax förklara för dig.Om du river 600 g potatis och steker den i smör tillsammans med salt, peppar, vitlök och hackad rosmarin innan du rullar in potatisröran i utkavlad smördeg kommer du förstå vad jag menar.. Den tunna smördegen med den varma fyllningen känns nämligen som varm hud i handen och det i kombination med formen på rullarna förde tankarna till något helt annat än potatis…Med det sätter vi punkt för snusket och konstaterar att potatisrullarna var delikata men nästa gång ska jag testa att göra en variant med potatispuré istället och hålla mig vaken. Godast av allt var nog ändå de smörstekta och de betydligt mer intetsägande kantarellerna. Nu ska jag fortsätta fira vad som liksom blivit min egen 2-årsdag i ensamhet och fundera över om vi kanske borde testa att flytta fram vår dag tre veckor till den 19 november istället. Inte för att jag tycker Tobias datum är bättre utan mer för att få en ny chans att fira 2-årsdagen.. 😉 //Å