Förmodligen har du bättre saker för dig att göra en underbar fredagskväll som denna. Kanske har du redan gått på semester. Själv jobbar jag några dagar till nästa veckan innan jag ska checka ut. Något jag behöver mer än någonsin.
Igår lämnade vi Almedalen och det var ett vrak som vred om nyckeln hemma igår kväll. Jag var och är faktiskt fullkomligt slutkörd. Somnade i soffan och lyckades på något mirakulöst sätt ta mig upp till sängen där jag vaknade halv tolv idag! Tveklöst behövde kroppen sömn och jag har valt att lyssna på den och jobba ifatt i helgen istället. Vi har haft det fantastiskt roligt och givande på alla sätt och vis med maqt.se men jag hade inte orkat med det tempot vi hållit en dag till. Därför är det grymt skönt att jag blivit lovad att bli ompysslad och uppassad ikväll och jag ska faktiskt inte låta något komma emellan den lyxen.
Det här med stress är ruggigt och jag tror det yttrar sig på väldigt olika sätt. Denna gången har kroppen sagt ifrån genom att ge mig en förkylning, feber, jag har tappat rösten och dras med magsmärtor från hell. Tror jag enkelt kan sammanfatta mitt tillstånd som sönderstressad, slutkörd och i enormt behov av lugn och ro.
Förmodligen förkortade både jag och svägisen/kollegan våra liv med flera veckor igår när vi återigen var nära att missa båten hem och hade det inte varit för den fantastiska personalen på Gotlandsbåten som ÅTERIGEN räddade oss hade vi kanske fortfarande befunnit oss på Gotland och varit ännu mer slutkörda än vi är nu..
Hur i hela friden Linnéa på Gotlandsbåten i Västervik lyckades med konststycket att låta oss köra igenom avspärrningarna i Visby och på färjan en halvtimme efter att incheckningen stängt är ett mysterium. Att dessutom bara mötas av vänliga ansikten och glada tillrop trots det kaos vi orsakade var som balsam för själen! Jag kommer vara färjelinjen mellan Västervik och Visby lojal för resten av mitt liv, det lovar jag!
Gotlandsbåtens ägare Ralf Axelsson (tv) med personal hälsade oss varmt välkomna på bildäck och tackade för uppmärksamheten vi givit färjelinjen BÅDE på väg till Almedalsveckan (den traumatiska upplevelsen kan du läsa om HÄR) och därifrån.. 😉
Min namne Åsa, Gotlandsbåtens härliga Intendent, hälsade oss också välkomna tillbaka och uttryckte t o m att det var roligt att ha oss med. Vi tyckte det var minst lika roligt att träffa Åsa men mest roligt att vi KOM med..
Tillbaka i Västervik var vi såklart tvungna att leta upp vår hjältinna Linnéa igen för att tala om att vi ALDRIG kommer glömma det hon gjorde för oss eller vår premiärtur med Gotlandsbåten. Linnéa hälsade oss välkomna tillbaka TROTS att hon just hört på comradion att man saknade föraren till maqt.se bilen när det var dags att köra i land (du förstår att det finns mycket som gör att förmodligen varken vi eller personalen på Gotlandsbåten kommer glömma vår första resa med dem).
Nu ska jag ägna resten av kvällen åt att bara chilla!
Kram Å
Ps. Idag är det Hanna Lidström, Språkrör för Grön Ungdom och brinner för klimat samt feminism, som gästbloggar om att vara ung kvinna i politiken på maqt.se.










Ja fy fasen. Är fortf inte riktigt människa. Elwin sa “Du ser helt klubbad ut som ngn slagit dig i huvet med en klubba”. :/ Har oxå gått runt med konstant magsmärta sen efter frukost. Tur det bara är Almedalen en gång om året!! <3 puss!
Det är en hiskelig tur Fia, för jag känner mig också som om någon slagit mig i “huvet med en klubba”! Puss!