Igår var verkligen en tung dag, då vi tvingades ta ett stilla farväl av vår älskade franska bulldog Inez aka Råttan.
Jag har haft flera hundar men Inez är faktiskt den enda jag har haft från valp till döden. Att hon dessutom är Tims första hund gör henne extra special speciell.
De senaste 11 åren har hon funnits vid min sida i vått och torrt, genom skilsmässor, sjukdomar och destruktiva relationer. Alltid lika älskvärd och aldrig dömande.
Kvällen innan den hemska dagen tittade klanen över på sushi och pizza och för att säga adjö till Råttan.
Det blev en fin och känslofylld kväll och tidigare på dagen hade även Inez fantastiska hundvakt Björn, varit förbi för en promenad på tu man hand.
Sista natten sov jag med Inez i soffan. Eller sov är en överdrift eftersom hon behövde ut och bajsa många gånger. Utöver alla andra krämpor har hon ju även lidit av diarré i 2,5 månad.
Pga allergier och känslig mage fick Råttan sällan något annat än torrfoder och smaklösa tuggben men igår bjöds hon på frukost med extra allt!
Efter en stilla promenad med godisletning, stod en påse gott och blandat som grisknorr, kaninöra, oxlunga, hjortkött och torkad halskota på menyn.
Råttan trodde knappt sina ögon och eftersom hon var i princip stendöv, inte sina öron heller.
Tim hade tagit ledigt från jobbet på eftermiddagen och tillsammans tog vi en sista promenad med Inez.
Strax efter 15 hade vi bestämt att veterinären skulle komma hem och låta Inez somna in och på något sätt kändes det som om Råttan var redo.
Vilket däremot varken Tim eller jag var…
Veterinären, som kände Råttan väl, bedyrande att vårt beslut tveklöst var rätt och att själva insomnandet skulle vara helt smärtfritt.
Lite dråpligt var att direkt när veterinären ställde ner den vita kistan på golvet, lade sig Inez bredvid, liksom för att signalera att hon var okej med att gå över regnbågsbron.
En stund senare fick hon en lugnande spruta som gjorde henne väldigt sömnig. Strax därefter sov hon tungt till våra kärleksfulla ord, under våra smekande händer.
15:46 stannade vår älskade Inez hjärta för gott och jag är säker på att “Moffa” tog emot henne med öppna armar på andra sidan.
Vila i frid min älskade Råtta och fantastiska far. Båda blev 79 (hund)år. ❤️
Kent 1943-07-05 — 2022-10-30
Inez 2011-09-10 — 2022-11-17










❤️❤️
Det verkar som om Inez var redo. Nu är hon hos moffa och dom tittar ner på er. 🙏
❤️❤️
❤️❤️
Sov i ro fina vovven💖
Självklart tog Morfar Kent mot henne när hon vandrade över regnbågsbron <3 Många varma kramar till er!
Stor kram till både dig och husse Tim ❤
❤️❤️❤️
Stor kram ❤️
❤️kram
Sov gott lilla Inez 💗
Så fin bild.❤️.All kärlek och styrka till dig och din familj.❤️
❤️
Kärlek ❤️❤️❤️
Moffa och Inez är tillsammans nu❤️ Kramar till familjen
Det är alltid lika ledsamt när en älskad fyrfota väns liv är över. Hon har det bra nu och har haft ett fint liv hos er. Vilket vackert foto. Ha en fin helg från Österlen/MH
Vilket fint avslut, kramar till er! ♥️♥️♥️
❤️Klart att Moffa & Råttan är tillsammans nu!❤️
❤
Åza här
Kommer världens största kram till dig❤️
Kan inte förstå vad du går igenom, bara tänka mig in i situationen och då går jag sönder!
Finns inget jag kan göra för att det ska bli bättre så jag skickar bara en massa massa kärlek till dig!
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Sov gott Inez♥️♥️♥️
<3