Inser att det inte är någon vidare ordning på torpet just nu. Inte nog med att undertecknad fullständigt har loggat ut härifrån, min fantastiska far har uppenbarligen gjort detsamma, eftersom jag just insåg att det inte trillat in något cancerbrev denna veckan!Men är det sommar, sol och semester tänker jag att det ändå är helt i sin ordning och snarare ett sundhetstecken än slarv.Hursomhelst fortsatte färden hem till Anna och hennes fantastiska hästgård AP-Ridutveckling. Efter de lata dagarna i skärgården kändes det underbart att få väcka kroppen till liv igen med lite ridning. Den första hästen som Anna lät mig rida var bland det största jag suttit på. Men Acki visade sig även vara en av de trevligaste hästar jag ridit. Lite som Bamse, stark men snäll.Så lyxigt att få rida tillsammans med Anna, som siktar på SM nästa år med minst lika stora Sandy. Det är verkligen en FRÖJD att se Anna rida. Utan att hon, till synes, rör ett finger skapar hon magi med sina hästar.Efter ett svettigt ridpass kände vi oss väl förtjänta av en dusch och ett dopp i badtunnan. Kruxet var bara att Annas badtunna mätte 41 grader, så det var tur vi hade lite gott att svalka oss med.Efter en god natts sömn och el lyxfrulle de luxe, var det dags att äntra hästryggen igen. Denna gång fick jag rida en gammal favorit. Nämligen Queen, som är en mindre häst.Alla hästar på AP-Ridutveckling är enormt välutbildade, så egentligen spelar det inte så stor roll vem man får rida. Men Queen är nog trots allt min nummer 1 i stallet. Även om hon likt mig börjar bli lite till åren…Nåväl, till åren eller ej, Eftersom Pride pågick i Stockholm, förra veckan, hade jag fått en inbjudan till Johan Carléns Pride Party. Så efter ridning begav vi oss till Café Opera för att skaka rumpa och fira att vi är stolta för vilka vi är och alla människors lika värde. Ett tilltag som senare visade sluta ganska dramatiskt..Men innan det bokstavligen “spårade ur” hade vi en toppen-eftermiddag på Carléns Pride party.
Följt av en delikat sharing meny på Glashuset. Mätta och belåtna insisterade jag på att få beställa en taxi tillbaka till Antuna gård. Men Anna, som nyligen lärt sig åka pendeltåg, protesterade och övertalade mig att traska en längre promenad i högklackat, till tunnelbanan.Väl på t-centralen började jag ana ugglor i mossen när Anna läste högt på informationstavlorna och deklarerade att det pendeltåg hon tänkt vi skulle åka med var inställt. Men så plötsligt rullade det in ett, enligt Anna, perfekt pendeltåg på perrongen och hon bad mig skynda på.

Vis av erfarenhet, sedan våra pendeltågsäventyr i Gdansk, borde jag såklart inte litat en sekund på att någon utav oss hade koll. Och mycket riktigt, insåg vi efter någon halvtimma, att vi var på väg åt helt fel håll. Eller som Anna uttryckte det “inte helt fel håll, bara ett annat håll”…Det andra hållet visade sig vara Spånga… (Anna bor typ i Upplands Väsby) och med stor entusiasm påtalade hon att det såklart måste vara en upplevelse för mig att besöka Spånga. Eftersom jag aldrig varit där.

Det visade sig dock att ALLT var stängt och efter andra försöket (den första taxin avbokade sig själv) fick vi äntligen tag i en Bolt som körde oss åt rätt håll. Slutet gott allting gott, men är det något jag inte glömmer från sommaren 2022 så är det Spånga… Kram Å