I veckans betraktelser tar min fantastiska far uttrycket “att göra en pudel” till nya höjder… Enjoy! Kram Å“Välkomna till en ny härlig vecka! 

Veckan började med att konstaterandet att nu börjar fåglarna få det svårt med mat. Dessutom var mitt förråd av tändved slut.

Tillsammans fick detta mig att göra en resa till närmaste stad som är Växjö. Efter att ha lusläst allas sidor på webben, beslöt jag följande: Först inhandla sex säckar tändved på Bygg Max. När jag kom dit visste jag var de hade sin tändved, varför jag lastade in sex säckar. Sedan åkte jag till kassan som öppnar grinden, när man har betalat, så man kan köra ut.Efter att ha stått i kassan en lång stund och tittat på en Bygg Max anställd, som mycket sakta och noggrant sopade golvet. Han tittade på mig några gånger, men visade inget intresse, att komma och ta betalt. Efter en stund ropade jag på honom, då kom han, motvilligt tog han betalt. Sedan körde jag ut till bommen, som var nere. Jag stod även där en bra stund, utan att bommen gick upp. Då började jag tuta, och se, bommen fälldes upp.

Jag har en känsla att Bygg Max måste snäppa upp sin service känsla åtskilligt, om de skall få behålla sina kunder.Nästa stopp var Liljas. Tankade fullt med diesel., 19,07 kr per liter. Jag ser verkligen fram mot vecka femtio, då är jag lovad min helelektriska Kia EV6. Laddstationen har jag redan monterat. Solceller på taket skall hålla bilen med bränsle. Det är ett generöst land vi lever i, Solcellerna på taket betalade staten hälften av. Till laddstationen bidrog även den, staten med halva priset. När jag fått bilen, kommer det sjuttiotusen från staten, dessutom slipper jag känna mig som miljöbov. Jag kan köra ca. femtio mil på en laddning, och att ladda från tio procent till åttio, skall ta arton minuter lovar de.Nästa anhalt blev City Gross. Där inhandlades tjugo kilo fågelfrö, samt en stor hink med talgbollar. Jag hade även planer att köpa sejfile, som de skrev om i sitt veckoblad. Den var dessvärre slut. Nu blev det ett besök till i Växjö, nämligen fiskbutiken BN-Fisk, som finns vid Maxi. Alltid fräscha varor. Jag fastnade för sillfilé. På kvällen åt jag och min hustru stekt sill och potatismos. Sillfiléerna som blev över, gjorde hustrun gudomlig inlagd sill av.Jag tänker berätta om ännu en av alla de åkareresor jag arrangerade. Denna resa var också utan fruar, en fullsatt buss med ca. femtio deltagare.

Alla var hårt arbetande, ärliga män med familjer hemma. Men av någon anledning släppte alla hämningar, när de kom lösa, inte hos alla, men hos några av dem.Vi skulle till mässan i Hannover. Vi brukade alltid ligga över i Hamburg, både på vägen dit, och på vägen hem. Jag hade hittat ett välskött enkelt hotell, mitt på Reperbahn. På Reperbahn fanns all synden koncentrerad i Hamburg. Där fanns den berömda gatan, med lättklädda flickor i sina skyltfönster. Gatan heter egentligen Grosse Freiheit, men kallas allmänt för Plankentrasse.

Detta berodde på att bara män var välkomna, att komma innanför plankbarikaden, som fanns i båda ändar av gatan.På hotellet vi bodde, hade två och två rum tillsammans. Vid fyratiden på morgonen brukade jag kolla i receptionen, om alla hade kommit hem. Hade de inte det, så gick jag över gatan till polisstationen där, den hette Georgswaffe. Som regel hittade jag de saknade där.

Alla dessa strippklubbar som fanns i distriktet, hade ett lågt pris på 4 cl snaps. Det brukade vara 1 D-mark, ca. 3 kronor. När man besökte ett sådant ställe, fick man ganska snart en lättklädd flicka i knät. På scenen pågick både det ena och det andra. Plötsligt började hon knäppa upp din skjorta. Samtidigt som hon killade på bröstet, föreslog hon att du skulle beställa varsin Picollo till bordet. Ofta lyckades de få detta gjort, ibland både två och tre Picollos under kvällen. Picollo var en ytterst liten flaska, ca. 15 cl billigt mousserande vin. Vad den stackars gästen inte visste, var att det fanns en officiell prislista på varje bord. Där kostade en snaps 1 mark, men en picollo 600 mark, dvs ca 1800 kr. När kvällen började lida mot sitt slut, och gästen skulle betala för sig, var summan ibland uppe i 3600 mark, (10800 kr). Sällan hade gästen så mycket i kontanter på sig, kreditkort varken fanns eller accepterades. Polis tillkallades, prislistan presenterades, och gästen arresterades. 

Nu satt mina resedeltagare på Georgswaffe och var förtvivlade. Jag hade ett par gånger varnat för detta i bussen, ändå gick de på det. Det ligger kanske något i talesättet: när könsorganet på en man är engagerat, sitter förståndet i ändan.Jag betalade skulden de hade dragit på sig och tog med dem till hotellet. Detta upprepades varje resa vi var där. Hemkomna omvandlades skulden till en faktura för en begagnad bränsletank, eller ett reservhjul till deras åkeri. På detta sätt blev Picollon okänd för deras fruar, den blev även avdragsgill i deras verksamhet.

En resa hade en av deltagarna hittat en galant dam på gatan. Hon hade följt med honom till hotellet och han hade betalt henne summan hon begärde. Dock hade resan och spriten fått honom så trött att han somnade utan att få valuta, för det han hade betalat för.Senare på natten kom hans kompis hem. När han kom in på rummet, fann han en naken kvinna ligga i sin säng. Han klädde av sig, och kröp ner vid hennes sida. Det var en ärlig kvinna, så när hon vaknade mindes hon, att hon inte gjort rätt för betalningen hon fått. Att det inte var samma karl brydde hon sig inte mycket om.

Efter akten skulle vår vän gå till toaletten, för att duscha. När han svängde ut benen och satte ner fötterna, trampade han på damens pudel, som låg på golvet och sov. Pudeln blev både överraskad och arg. Den bet ett rejält bett i vår väns fot, denne försökte sparka av hunden från foten. Det uppstod ett stort blodflöde, och jag förstod att mannen måste till sjukhus. Jag gick ner till bussen, bad dem att åka till Hannovermässan utan mig. Vid bussen stod damen med pudeln. Hon ville ha skadestånd, för att hunden inte mådde bra. Jag slantade av henne och bad henne dra dit pepparn växer.Bussen åkte, vi snodde in foten i en handduk och åkte taxi till närmaste sjukhus. Där blev det både sytt och vår vän fick en stelkrampsspruta. Hur han förklarade detta hemma vet jag inte, men det gick tydligen bra. Det har hänt så mycket under alla resor jag har gjort, många av  dem var jag reseledare. Det kan nog bli flera reseberättelser i kommande veckobrev.

Fortsättning följer…………………….. ” //Kent