Jag vet inte vad det är med mig och bilar men jag har en sällsam förmåga att fästa mig vid dem något oerhört. Innebärande vemodiga avsked när det är dags att byta.
Men så var det förstås något alldeles speciellt med Mimmi Miami också. Hon var ju nämligen den första Porschen jag “byggt” själv vilket såklart gjorde det extra känslosamt idag när jag skulle byta till sommarbilen. 
Tim gillade aldrig färgen (Miami blue) men jag, min fantastiska far och större delen av familjen (med något undantag) älskade både den och Mimmi!
Pappa och mamma har för övrigt varit hundvakter hela dagen under tiden som sonen och jag har avverkat 79 mil på vägarna tillsammans.
794 kilometer kvalitetstid som bjöd på både frukost i bilen, undervisning på distans och spännande samtal.
Behöver jag tillägga att jag älskade varje kilometer och att ögat inte var torrt när jag lämnade över nycklarna till Mimmi på Porsche Center Örebro ?
To be continued… //Å
0 kommentarer