För nästan på dagen sex månader sedan sökte Råttan hjälp för att hon tappat mycket muskulatur i sitt högra lår och ogärna tog stöd av höger tass när hon stod still. Efter att ha undersökts av veterinär på djursjukhuset i Växjö fick hon remiss till en ortoped som i sin tur begärde röntgen av höfter, knän och rygg.Det krävdes såklart sövning för att kunna göra en grundlig röntgen och just den där stunden när djuret somnar in är något av det värsta jag vet eftersom man ju aldrig kan vara säker på om det vaknar upp igen OCH det är samma procedur som när ens bästa vän måste somna in för gott.
Husse var självklart lika orolig för Råttan som jag och var ett fint stöd i eländet när vi fick “domen” att det var ryggen som var problemet vilket orsakade smärta. Ortopeden förklarade att det med största sannolikhet var Spondylos (Spondylartros) vilket är en sjukdom där hunden får förändringar (pålagringar) oftast under och mellan kotorna i ryggen. Från början var siktet inställt på CT röntgen med efterföljande ryggoperation men innan nästa anhalt skulle bli djursjukhuset i Malmö föreslog ortopeden att vi skulle testa ett par gånger med rehabilitering i form av vattentrask (water treadmill), vibrationsplatta och massage varvat med egen träning.

Ärligt talat märkte jag väl ingen större skillnad efter två gånger på rehab men när vi utvärderade hur vi skulle gå vidare (med ev CT röntgen) propsade jag på att fortsätta ett tag till med rehabiliteringen innan vi fattade något definitivt beslut, vilket veterinären instämde i inte kunde göra någon skada och ordinerade att plocka bort den smärtlindrande medicinen för att se hur Inez skulle påverkas av det. Mycket skak på vibrationsplattan och mil i vattentrasken har det blivit sedan det beslutet fattades.. Men det som både jag och världens bästa rehab-Lotta kom fram till gav bäst resultat var massagen, så de sista veckorna har Lotta bara masserat Råttan, något Inez har lärt sig uppskatta mer och mer.Efter varje massage har vi märkt en liten förbättring och så länge det gått åt rätt håll har vi lagt planerna på CT-röntgen på hyllan. Något som nu visat sig var ett klokt beslut, framförallt ur hälsosynpunkt men även ur en ekonomisk aspekt. För även om jag har en bra försäkring hos Agria hade den inte täckt en bråkdel av en eventuell röntgen, operation och det har ju inte direkt varit gratis med konsultationer och rehabilitering heller men SÅ värt det!

Vid senaste besöket hos Lotta konstaterade hon nämligen att Inez har blivit så bra i ryggen att vi kan pausa rehabiliteringen ett par månader och bara träna hemma med viktmanchetter, backträning och egen massage! Och om Råttan inte blir sämre igen så kommer vi förmodligen kunna avsluta rehabiliteringen helt och hållet!Med facit i hand är jag så jäkla glad att jag inte tog den lätta men dyra vägen i form av en CT-röntgen eftersom Råttan är fullt funktionell idag. Dessutom räknade jag ut att hon i hundår mätt är ungefär i min ålder så då kanske man får räkna med lite krämpor både här och där.. 😉

Bilden är från vårt första besök på djursjukhuset den 13 september, vilket förmodligen inte kommer bli vårt sista men just nu känns det jäkligt bra!

Puss & Kram från oss! //Åza och Inez
 Vill du läsa mer om undersökningarna och rehabiliteringen hittar du alla inläggen här:

daliga-nyheter-och-fortsatt-oro/
http://blogg.alltforforaldrar.se/aza/2016/10/18/avlivning/
http://blogg.alltforforaldrar.se/aza/2016/11/17/rehabilitering-och-fortsatt-utredning/
http://blogg.alltforforaldrar.se/aza/2016/11/18/17959/